Persuasion av Jane Austen

När berättelsen tar sin början, är det åtta år sedan Frederick Wentworth (nu Captain Wentworth) friade till Anne Elliot, och hon blev övertalad av Sin väninna, gudmor och ofta modersgestalt Lady Russell att tacka nej. Han hade ingen ställning och inga pengar medan Annes var av fin härkomst med pengar. Men beslutet plågar henne fortfarande efter alla åren och hon har aldrig slutat älska honom.
Nu har hennes pappa Sir Elliot (som spelas utmärkt av Anthony Stewart Head, som spelar Giles i min favorit serie Buffy) och syster Elizabeth som båda är fåfänga och självcentrerade lyckas göra sig av med lite för mycket pengar. Och tvingas nu leta efter en hyresgäst till deras Kellynch och bosätta sig billigare i Bath, Anne den bortglömda systerns åsikter bryr dom sig inte om. Hyresgästerna dom hittar visar sig vara Wentworths Syster och hennes man, Mrs Croft och Admiral Croft. Ett gulligt par som har spenderat det mesta av deras äktenskap till havs.
Medans fadern och systern ger sig av till Bath, stannar Anne med sin syster Mary och hennes man Charles Musgroves i ett par månader. Efter som hon fortfarande är kvar i grannskapet dröjer det inte länge förens hon tvingas återse Wentworth. Han är stel och känslolös mot henne och säger bara det artigheterna krävde på den tiden. Han har nu ett yrke och en förmögenhet och sägs vara på jakt efter en fru, något han kanske finner i nån av systrarna Louisa och Henrietta Musgroves,två livliga tjejer som älskar dans och musik. Vilket är väldigt plågsamt för Anne att bevittna. Efter ett par månader hos sin syster åker till Bath för att bo med sin familj. Där upptäcker hon att Mr. Elliot, Annes kusin och arvinge till Sir. Elliot har försonats med familjen efter att ett par år inte ha pratat med varandra. Mr.Elliot börjar snabbt visa sitt intresse för Anne. Captain Wentworth dyker också snart upp i Bath, och verkar ha förändrats , och verkar nästan svartsjuk över Elliot. Kan han kanske fortfarande känna något för Anne?


Persuasion skrevs efter Emma och var den sista boken Austen skrev. Till skillnad från Emma, så saknas humorn här i. Men det är inte dåligt, det här är kanske istället hennes mörkaste roman . Annes ånger och smärta över sin förlorade kärlek som hon övertalades att säga nej till, är rörande och man känner verkligen för henne. När hon också får se Wentworth med Louisa och Henrietta så tycker man verkligen synd om henne och har lätt för att sympatisera och känna med henne. Jag är som sagt en riktig Austen nörd, det här är nog den boken jag gillar minst, och det betyder verkligen inte att jag inte gillar boken, älskar alla Austens böcker, men om jag skulle sätta dom i ordning skulle den komma sist.

Lost in Austen

Jag är en riktig Jane Austen nörd. Förutom böckerna har jag nog nästan sett alla filmatiseringar och mini serier som gjorts. Men Lost in Austen hade helt gått mig förbi.
Amanda Prices älskar Jane Austen, och speiellt Pride and Prejudice och läser boken hela tiden, och föredrar nästan att läsa om Darcy en sin egen pojkvän. En natt hör hon ett ljud i badrummet, och vem står där om inte självaste Elizabeth Bennet, hon har tagit sig in genom en vägg i badrummet, och när Amanda går in för att kolla, så låser sig dörren och hon finner sig fast i stolthet och fördom. En dröm för många Austen tjejer säkert. Men utan Lizzie börjar saker gå riktigt åt pipan, Mr. Bingley blir väldigt förtjust i Amanda och ser först inte alls Jane. Mr. Collins ( jag trodde inte man kunde hitta en slajmigare och äckligare Mr. Collins en miniserien från 95, men den här killen slår honom med hästlängder) riktar också sitt intresse ditåt. Men tillslut gifter Jane sig med Collins, då Darcy har övertalat Bingley att inte gifta sig med Jane. Och härifrån blir det bara värre, ingenting går som det ska gå, hur mycket Amanda en försöker ordna upp allt efter boken.
Den här 4 avsnitt långa miniserien är riktigt rolig, skrattar hela tiden, väldigt intressant också. Mr Wickham här i är också väldigt intressant.
Colin Firth har alltid varit min favorit Darcy, gillade inte alls han som spelade i 2005 filmen, men Darcy i Lost in Austen var riktigt bra.

Trailer finns här


Amanda Price: Hear that sound, George? Duh-uh-uh-uh! That's Jane Austen spinning in her grave like a cat in a tumble-dryer.

Mr. Darcy: The gentleman on the bath-chair. I have seen his likeness. Tinky Winky.



Mr. Wickham: Where am I to sleep?
Amanda Price: I am grateful to you, George. But where you... put yourself tonight is not my concern. Perhaps you should address yoruself to Mr. Collins.
Mr. Wickham: I doubt Mr. Collins is equipped to give me satisfaction with regards to this enquiry.
Amanda Price: Then you must take matters into your own hands. Mine are full.



Jane Bennet: Oh, be quiet, you silly man. Do you suppose Mama would permit her daughters to be married to your brothers, when before her very eyes is the specimen of you?


Mrs. Bennet: Scrape, scrape, scrape I shall go!

Mansfield Park av Jane Austen

Fanny Price mamma gifte ner sig med en man utan förmögenhet och den övriga familjen tog avstånd från dom. Medans hennes ena syster gife sig med den rike Sir Thomas Betram, och den andre gife sig med dennes vän Mr. Norris, inte lika rik som Sir Thomas, men tillräckligt för att leva bekvämt. Dom bestämmer sig för att ta hand om ett av systerns barn och betala för dennes uppfostran. Så Fanny skickas för att bo med sina rika släktingar. Hon flyttar till det stora Mansfield Park hos sin moster och Sir Thomas, och dom fyra kusinerna, Tom, Edmund, Maria och Julia. Fanny växer upp med att alltid få höra ( Speciellt av Mrs. Norris) att hon är mindre värd en sina kusiner och ska veta sin plats, och att hon borde vara väldigt tacksam. Fanny är väldigt blyg och kräver ingenting, och har starka moraliska känslor. Medans Maria och Julia gör debut i sällskapslivet,och Maria förlovar sig men den tråkiga men väldigt rika Mr.Rushworth, fortsätter Fanny att passa upp på sina mostrar. Den ende som verkligen förstår henne och alltid ställer upp för Fanny är Edmund, hennes enda riktiga vän.
Sir Thomas åker till Antigua i affärer, och under tiden flyttar syskonen Mary och Henry Crawford till Mansfield för att bo his sin syster som är ortens läkare. Och ingenting kommer nånsin att bli det samma.
Henry flörtar hejdlöst med den förlovade Maria , och ibland när han känner för det, även Julia. Mary som hade siktet inställt på den äldste sonen och arvingen Tom, ändrar sig snart då hans ända intresse är sprit och spel, och känslor börjar istället spira mellan Edmund och Mary, medan Fanny i tysnad lider.
Mycket händer sedan (vill inte berätta för mycket , ), och familjen skakas i slutet av en stor skandal, nåt av det värsta som kunde hända en familj på den tiden.

Den som förändras mest, är helt klart Sir Thomas, han inser misstag han har gjort, och hur Fanny behandlats när hon växte upp. Han har blivit mer ödmjuk och värdesätter Fanny mycket mer, och kommer mycket närmare varandra, och blir nästan som en dotter för honom.
Nån som verkligen inte förändras är Mrs Norris, den elaka mostern, det verkar inte finnas nåt bra i den människan.

Utav alla Austens böcker är den här nog den mest komplicerade, och i många ögon kan den nog uppfatta som en smula tråkig. Men kan inte hålla med på den punkten, fann den faktiskt väldigt underhållande, även om den inte är i närheten av lika bra som Stolthet och Fördom eller Förnuft och Känsla. Huvudkaraktärern Fanny är rätt så tråkig, absolut ingen Elizabeth där inte, lite mer som en grå tyst mus. Det finns inget som utmärker henne direkt, men man fattar direkt sympati med henne, och jag gillar verkligen att hon håller fast i sina åsikter, även om det hade varit mycket bättre att inte göra så.
Allt som allt så gillade jag verkligen den här boken .
Jag verkar iof ha väldigt svårt med att hitta minsta fel med nån av hennes böcker, men det kanske är för att hon är en av mina favoritförfattare, kanske är lite svårare att hitta brister då.

A Portrait of Jane Austen-David Cecil

Biografier kan ibland kännas väldigt tråkiga och utdragna, men den här boken kändes verkligen som ett undantag. Men det är bara min åsikt, jag tror faktiskt att en del människor skulle finna den här boken ganska tråkig, för det här är en väldigt fakta rik bok.
Kanske är det för att jag verkligen älskar Austens böcker , och jag tror att det gör mycket att författaren är ett stort fan av böckerna.
Så är du på jakt efter en fakta bok om Jane Austen så kan jag verkligen rekomendera den här.
Här finns allt du behöver veta, händelser i hennes liv från det att hon föddes, till sin förtidiga död.
Även mycket fakta om Austens stora släkt och hennes familjer relationer. Stycken ur hennes brev, som hon mestadels skrev till sin enda syster Cassandra ( Systern som tyvärr förstörde en hel del brev efter Janes död.)
Cecil skriver också en hel del om böckerna. Jag är verkligen imponerad över att han har lyckas täcka alla områden i hennes liv så bra och underhållande.
Boken är lite större en vanliga böcker och nästan mer i tidnings storlek, tvåhundra sidor lång, och inhåller väldigt mycket text och bilder.
Verkar tyvärr vara rätt svår att få tag på. Själv hittade jag min bok i nyskick på tradera.

Sense and Sensibility-Jane Austen

På den här tiden var det alltid den närmaste manliga släktingen som fick ärva. Så när Henry Dashwood dör, ärver hans son från ett tidigare äktenskap allt, och hans änka Mrs. Dashwood och hans tre döttrar; Elinor och Marianne och den minsta Margaret, får en vis summa varjre år.
Dom blir tvungna att flytta från det stora huset dom alltid kallat sitt hem, till en liten stuga långt borta. Och leva ett mycket enklare liv.
Undertiden medan dom väntar på att flytta kommer deras svägerskas bror, Edward Ferras. Känslor uppstår mellan honom och Elinor, men allt för tidigt skiljs dom åt.
Marianne, den mer "passionerade" och frispråkiga systern är väldigt kräsen när det kommer till män, men faller hejdlöst för Mr. Willoughby, som tillslut krossar hennes hjärta när han gifter sig med en annan kvinna för pengar . I bakgrunden finns hela tiden Cononel Brandon som har starka känslor för Marianne, men hon anser att han är gammal och tråkig.

Tänker inte skriva mer om handligen,eftersom alla kanske inte har läst den.
Men det här är verkligen en underbar bok som jag verkligen rekomenderar. Att jag läste den på originalspråk den här gången, gjorde den bara ännu bättre. Man fastnar för karaktärerna och handlingen. En av dom där böckerna man bara inte kan lägga ifrån sig.