Mansfield Park av Jane Austen

Fanny Price mamma gifte ner sig med en man utan förmögenhet och den övriga familjen tog avstånd från dom. Medans hennes ena syster gife sig med den rike Sir Thomas Betram, och den andre gife sig med dennes vän Mr. Norris, inte lika rik som Sir Thomas, men tillräckligt för att leva bekvämt. Dom bestämmer sig för att ta hand om ett av systerns barn och betala för dennes uppfostran. Så Fanny skickas för att bo med sina rika släktingar. Hon flyttar till det stora Mansfield Park hos sin moster och Sir Thomas, och dom fyra kusinerna, Tom, Edmund, Maria och Julia. Fanny växer upp med att alltid få höra ( Speciellt av Mrs. Norris) att hon är mindre värd en sina kusiner och ska veta sin plats, och att hon borde vara väldigt tacksam. Fanny är väldigt blyg och kräver ingenting, och har starka moraliska känslor. Medans Maria och Julia gör debut i sällskapslivet,och Maria förlovar sig men den tråkiga men väldigt rika Mr.Rushworth, fortsätter Fanny att passa upp på sina mostrar. Den ende som verkligen förstår henne och alltid ställer upp för Fanny är Edmund, hennes enda riktiga vän.
Sir Thomas åker till Antigua i affärer, och under tiden flyttar syskonen Mary och Henry Crawford till Mansfield för att bo his sin syster som är ortens läkare. Och ingenting kommer nånsin att bli det samma.
Henry flörtar hejdlöst med den förlovade Maria , och ibland när han känner för det, även Julia. Mary som hade siktet inställt på den äldste sonen och arvingen Tom, ändrar sig snart då hans ända intresse är sprit och spel, och känslor börjar istället spira mellan Edmund och Mary, medan Fanny i tysnad lider.
Mycket händer sedan (vill inte berätta för mycket , ), och familjen skakas i slutet av en stor skandal, nåt av det värsta som kunde hända en familj på den tiden.

Den som förändras mest, är helt klart Sir Thomas, han inser misstag han har gjort, och hur Fanny behandlats när hon växte upp. Han har blivit mer ödmjuk och värdesätter Fanny mycket mer, och kommer mycket närmare varandra, och blir nästan som en dotter för honom.
Nån som verkligen inte förändras är Mrs Norris, den elaka mostern, det verkar inte finnas nåt bra i den människan.

Utav alla Austens böcker är den här nog den mest komplicerade, och i många ögon kan den nog uppfatta som en smula tråkig. Men kan inte hålla med på den punkten, fann den faktiskt väldigt underhållande, även om den inte är i närheten av lika bra som Stolthet och Fördom eller Förnuft och Känsla. Huvudkaraktärern Fanny är rätt så tråkig, absolut ingen Elizabeth där inte, lite mer som en grå tyst mus. Det finns inget som utmärker henne direkt, men man fattar direkt sympati med henne, och jag gillar verkligen att hon håller fast i sina åsikter, även om det hade varit mycket bättre att inte göra så.
Allt som allt så gillade jag verkligen den här boken .
Jag verkar iof ha väldigt svårt med att hitta minsta fel med nån av hennes böcker, men det kanske är för att hon är en av mina favoritförfattare, kanske är lite svårare att hitta brister då.