måndag 12 april 2010

Märkt av Kelley Armstrong ärminst lika bra som debuten

Det här är den andra boken i Armstrongs serie Women of the Otherworld . Och även den andra boken om den enda kvinnliga varuven, Elena Michaels. Om jag inte har helt fel, så har varje övernaturlig person i serien fått två böcker var, så det här är den sista om Elena. Känns väldigt tråkigt, då jag helt klart hade kunnat läsa ett par böcker till om henne. Men jag hoppas på att det blir några gäst inhopp, eftersom att nästa person i serien är häxan Paige är med en del den här boken.
Handlingen mellan den första boken Biten och den här skiljer sig väldigt mycket. I första boken fick man följa Elenas kamp med att försöka leva ett normalt liv med en normal man. Och att försöka glömma Clay och komma över hans stora svek, eftersom det nämligen var han som gjorde henne till varulv då han var rädd att förlora henne. Ja hela bokens tema är känns väl igentligen om att man inte kan fly från den man är och att det förflutna alltid hinner ikapp en. Men men nog om den första boken, det var ju den andra jag skulle skriva om här.
Elena lever nu återigen med sin flock och familj, och självklart med Clay.
Boken börjar med att Elena ska kolla upp en misstänkt Internet annons dör någon säger sig ha solida bevis för att varulvar finns och är villig att sälja det. Inom flocken är det Elenas jobb att kolla upp sådana här saker, för att vara säker på att ingen vet om deras existens. Vanligtvis brukar det bara vara nån knäpp skojare. Men i det här fallet visar det säg, att annonsen var riktad mot Elena personligen, dom visste att hon skulle kolla upp det direkt. Det visar sig vara två häxor som vill varna henne att en organisation är ute efter alla övernaturliga varelser för experiment och andra hemskheter Här blir det rätt så kul, då Elena är ganska naiv och vägrar tro på nåt prat på att det skulle finnas några häxor, vampyrer, schamaner och demoner. trots att hon själv är en varulv. Vilket leder till en del komiska situationer. Men hon har knappt hunnit börja tro på allt det här innan hon blir tillfångatagen av samma grupp som Paige och hennes moster varnat henne för. En stor del av boken utspelar sig på instutionen där hon hålls fången. Personen som verkar ha mest makt där är den manipulativa har självcentrerade miljardären Tyrone Winsloe. Som tror att man har rätt att göra vad man vill när man har pengar. En sån äcklig och vidrig karaktär som ger dig rysningar genom hela kroppen. Stället där Elena hålls fången ligger i skogen ute mitt i ingen stans under marken och har det bästa säkerhets system som går att köpa för pengar. Det finns och en del av läkare och forskare som vill hitta ett sätt att utnyttja sina befogenheter till förmån för den mänskliga rasen. Dom anser inte att dom gör något fel, vilket kanske är det sjukaste av allt.
Samtidigt försöker Elenas flock hitta henne tillsammans med resten av dom övernaturliga personerna dom har slagit sig ihop med, Elena försöker hitta ett sätt att ta sig ut från insidan, men detta verkar helt omöjligt. Svårare blir det när hon inte vet vem hon kan lita på, inte ens bland dom andra fångarna.
Det är ofta intressant att läsa en författarens andra bok, speciellt när Armstrong gjorde en så imponerande debut. Resultatet efter en sån succé blir ibland rätt så mediokert, men inte här. Den här boken är minst lika bra som ettan, båda två är så bra så att det är svårt att välja en favorit.
Boken har spänning, en mängd olika övernaturliga varelser, lite romantik, och lie av den där sarkastiska tonen som ofta fick mig att tänka på min favorit serie Buffy. Ja det här är verkligen en lyckad bok. Och det tycker jag inte bara för att jag är en sucker för den här typen av böcker. Boken gick verkligen inte att lägga ifrån sig, en riktig sträckläsar bok där enda nackdelen var att jag tyckte den tog slut alldeles för snabbt. Ser verkligen fram emot att läsa dom andra böckerna i serien snart, Även om Paige inte gjorde så stort intryck på mig här, så tänker jag verkligen ge böckerna om henne en chans. Man får ju tänka som så att det inte fanns så mycket utrymme för henne i Märkt för att man verkligen skulle komma att förstå och se hur hon utvecklas.

2 kommentarer:

Cecilia sa...

Jag tyckte att första boken var mycket bättre och jag skulle helst sätt att jag inte hade läst den andre för att den första var så pass bra.

Men annars så tycker jag om hur hon skriver och uttryckersig väldigt målande och hur skönt som helst att läsa

BooksOverPsychos sa...

Hehe ja där ser man hur olika man kan tycka om en bok. Håller verkligen med om att hon skriver väldigt bra.