"Long ago, men went to sea, and women waited for them, standing on the edge of the water, scanning the horizon for the tiny ship. Now I wait for Henry. He vanishes unwillingly, without warning. I wait for him. Each moment that I wait feels like a year, an eternity. Each moment is as slow and transparent as glass. Through each moment I can see infinite moments lined up, waiting. Why has he gone where I cannot follow?"
Claire träffar Henry första gången när hon är sex och han är trettio sex, men egentligen är han bara åtta år äldre en henne. För en gångs skull var det nog en fördel med att ha sett filmen innan, annars hade nog ålders förvirringen varit större i början av boken.
Henry DeTable var väldigt liten första gången han reste i tiden, när han och hans mamma råkade ut för en trafikolycka där modern dog och han överlevde. Tidsresandet kan inträffa när som helst, och han kan varken få med sig kläder eller andra ägodelar vilket resulterar i att han ofta måstetjäla pengar och kläder och har ofta blivit jagad av polisen. Han besöker även ibland en tidigare version av sig själv.
Under hela Claires uppväxt dyker Henry upp ett par gånger om året. Hon vet redan i tidiga tonåren att dom kommer gifta sig men ingen aning när. Hon tillbringar sitt med att vänta påHenry.
Dom möts i nutiden när Claire 21 är Henry en yngre man och har ännu inte rest till ängen där han kommer att träffa den sexåriga Claire för första gången. Så han har därför inte en aning om vem hon är när dom möts i biblioteket han jobbar .
Dom inleder snabbt ett förhållande och det dröjer inte särskilt länge innan dom gifter sig.
Åren går och dom går igenom missfall efter missfall på grund av Henrys gener. Han lyckas även övertyga en läkare att han verkligen kan resa i tiden, en läkare som under flera år försöker komma på en lösning.
Även om man vet vart boken är på väg, så får man ändå ett par överraskningar
Det kanske låter som en science fiction handling, men det är det inte, det är en innerlig och underbar kärlekhistoria som spänner över en hel livstid.
Jag kan ibland tycka det är lite hemsk att Claire egentligen aldrig hade något val. Hennes uppväxt väntade hon och längtade efter Henrey, när alla andra tjejer börjar intressera sig för killar men inte Clair börjar det gå rykten om att hon skulle vara lesbisk. Det är ju inte precis som om hon kan berätta sanningen, ingen skulle ju tro på henne. Bara tro att hon hade blivit galen. Men det är ju mycket det som gör boken så vacker, hur stor roll ödet har.
Varje del i boken börjar med datum och åldern på Clare och Hnery, Historien berättas i första person, av båda två, Och ibland även två Henry.
En bok det är svårt att inte bli berörd av.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar