Lucy Honeychurch är en ung kvinna från den övre medelklassen som har rest till Italien för en längre vistelse. Med sig har hon sin kusin Charlotte Betram, som också är hennes förklädde för resan. Dom har blivit lovade ett rum med en utsikt, men när dom anländer så får dom ändå ingen utsikt. En gammal man,Mr Emerson, överhör dom prata om detta undermiddagen erbjuder sig att byta rum eftersom att han har en utsikt. Han passar samtidigt på att presentera sin son George. Charlotte tackar först nej, då hon tycker mannen saknar förfining, är oförskämd och framfusig. Men tanken på utsikten får henne snabbt att ändra sig.
Här efter händer en rad avgörande händelser. Vilket får Charlotte att snabbt packa deras saker och dom ger sig iväg till Rom i gryningen.
Väl hemma igen, är Lucy förlovad med den snobbige Cecil Vyse, som efter tredje försöket äntligen får ett ja ur Lucy. Det är ett väldigt fördelaktigt äktenskap, men problem uppstår när det visar sig att Mr. Emerson och George som dom träffade i Italien har hyrt ett av dom små grannhusen.
Något som slog mig både under läsningen och efteråt, var att jag ogillade alla karaktärer rätt så starkt (kanske inte lika mycket med Mr. Emerson) man brukar ju nästan alltid fastna för i alla fal nån karaktär i en bok. En helt okej bok som jag kanske hade väntat mig lite mer av, men jag gillade verkligen Forsters beskrivningar av människorna och omgivningarna, och skulle definitivt vilja läsa nåt annat av honom. Är rätt så sugen på att läsa Howards End och Maurice
1 kommentar:
Nu har du ju gjort mej nyfiken, måste få låna denna av dej sen när jag är klar med dom andra=)
Skicka en kommentar