Började Läsa på Sophie Hannahs Lilla Hjärtat (Little face) , läste ca 150 sidor, sen hade jag fått nog, och det är extremt sällan som jag lägger ifrån mig en bok som jag inte läst klart, brukar oftast fortsätta läsa även om jag inte tycker om den så mycket. Men när jag läste lilla hjärtat, va det som att ta ett sömnpiller, verkligen en sövande bok. Verkligen ingen bok som griper tag i en. Blir ändå förvånad, jag brukar gilla den här typen av story, och med tanke på hur kritikerhyllad den är så borde jag gilla den. En riktig besviklese.